Totalförsvar och Civilt Försvar: En Komplett Guide till Sveriges Beredskap 2025

Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har genomgått en fundamental förändring under de senaste åren. Det som en gång verkade vara historia – risken för väpnade konflikter på europeisk mark – har blivit en aktuell realitet som kräver omedelbar uppmärksamhet. För Sverige innebär detta att totalförsvaret, som under decennier efter kalla krigets slut gradvis monterades ner, nu återuppbyggs i snabb takt.

Men vad innebär egentligen totalförsvar? Och varför är det relevant för dig som svensk medborgare? Svaret är enkelt: totalförsvaret omfattar oss alla. Det är inte bara en fråga för militären eller för politiker – det är ett gemensamt ansvar som kräver hela samhällets engagemang. Enligt Försvarsmakten är totalförsvarets syfte att försvara Sverige och våra allierade mot väpnat angrepp, och detta arbete kräver samordning mellan militära och civila aktörer på alla nivåer.

I denna guide får du en komplett genomgång av Sveriges totalförsvar och civila försvar – från grundläggande begrepp till konkreta handlingsplaner för perioden 2025-2030. Du kommer att förstå din egen roll i försvaret av Sverige och få praktiska verktyg för att stärka din beredskap.

Vad Är Totalförsvar? Grundläggande Begrepp och Definition

Totalförsvar är ett begrepp som ofta används men sällan förklaras i sin helhet. Enligt Totalförsvarskunskap.se definieras totalförsvar som all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Detta omfattar både militärt och civilt försvar – två pelare som måste fungera i nära samverkan för att Sverige ska kunna upprätthålla sin suveränitet och skydda sin befolkning.

Det militära försvaret, lett av Försvarsmakten, ansvarar för att möta och avvärja väpnade hot mot Sverige. Men även det starkaste militära försvaret är beroende av att samhället i övrigt fortsätter att fungera. Här kommer det civila försvaret in – det ska säkerställa att kritiska samhällsfunktioner som sjukvård, livsmedelsförsörjning, energiförsörjning, transporter och kommunikationer kan upprätthållas även under de mest extrema förhållandena.

Som Försvarshögskolan påpekar involverar totalförsvaret hela samhället. Det innebär att myndigheter, kommuner, regioner, företag och enskilda medborgare alla har viktiga roller att spela. För att koordinera denna omfattande verksamhet har regeringen tagit fram planeringsdokumentet "Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030", som enligt Försvarsmakten utgör ett centralt stöd för alla aktörer inom totalförsvaret.

Skillnaden mellan militärt och civilt försvar är alltså inte en uppdelning där de två delarna arbetar separat – tvärtom måste de vara tätt integrerade. Det militära försvaret kan inte fungera utan fungerande kommunikationer, logistik och försörjning. Samtidigt behöver det civila försvaret militärt skydd för att kunna utföra sina uppgifter under krigstid. Detta ömsesidiga beroende är kärnan i totalförsvarskonceptet.

Totalförsvarsplikt: Din Skyldighet Som Svensk Medborgare

En av de mest grundläggande aspekterna av Sveriges totalförsvar är totalförsvarsplikten. Enligt Försvarshögskolan gäller Sveriges totalförsvarsplikt för alla medborgare mellan 16 och 70 år. Detta innebär att du, oavsett om du är man eller kvinna, har en lagstadgad skyldighet att bidra till Sveriges försvar om samhället kräver det.

Men vad innebär detta i praktiken? Totalförsvarsplikten kan ta sig många olika uttryck. För vissa innebär det militär grundutbildning och tjänstgöring inom Försvarsmakten. För andra kan det handla om att tjänstgöra inom civila beredskapsfunktioner – inom sjukvård, räddningstjänst, livsmedelsförsörjning eller andra samhällsviktiga områden.

Det viktiga att förstå är att totalförsvarsplikten inte är begränsad till värnpliktstjänstgöring. Den omfattar en mycket bredare palett av roller och ansvar. Under höjd beredskap eller krigstid kan personer kallas in för att fylla kritiska funktioner inom det civila försvaret, baserat på deras kompetens och erfarenhet. En läkare kan kallas in för att arbeta inom sjukvården, en ingenjör för att upprätthålla kritisk infrastruktur, en lärare för att säkerställa att utbildning kan fortsätta även under svåra förhållanden.

Men du behöver inte vänta på att bli inkallad för att bidra till totalförsvaret. Genom att skaffa dig kunskap om krisberedskap, förbereda din familj och ditt hem för eventuella kriser, och engagera dig i frivilliga försvarsorganisationer kan du redan idag göra en viktig insats. Ju bättre förberedd varje enskild medborgare är, desto mer resilient blir samhället som helhet.

Civilt Försvar: Samhällets Ryggrad Under Kris och Krig

Det civila försvaret är i många avseenden den mest komplexa delen av totalförsvaret, eftersom det omfattar så många olika samhällsfunktioner och aktörer. Enligt den viktiga regeringsrapporten "Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans" ska det civila försvaret kunna upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna och nödvändig försörjning under höjd beredskap och krig.

Det civila försvarets huvuduppgifter kan sammanfattas i tre övergripande områden:

Upprätthållande av samhällsviktiga funktioner: Detta inkluderar allt från elförsörjning och dricksvatten till kommunikationer och transporter. Utan dessa grundläggande funktioner skulle samhället snabbt bryta samman, oavsett hur starkt det militära försvaret är.

Skydd av befolkningen: Detta omfattar både fysiskt skydd genom skyddsrum och varningssystem, samt förmågan att hantera stora mängder skadade och evakuerade personer. Det inkluderar också psykologiskt stöd och information till befolkningen under krissituationer.

Nödvändig försörjning: Även under krigstid måste befolkningen ha tillgång till mat, mediciner, drivmedel och andra grundläggande förnödenheter. Detta kräver både beredskapslager och förmåga att upprätthålla produktion och distribution under svåra förhållanden.

För att kunna utföra dessa uppgifter krävs omfattande samverkan mellan olika aktörer. Myndigheter som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) spelar en central roll i att koordinera arbetet, men kommuner, regioner och privata företag är minst lika viktiga. Många kritiska samhällsfunktioner drivs idag av privata aktörer, vilket innebär att deras beredskap och förmåga att hantera krissituationer är avgörande för det civila försvaret.

MSB erbjuder grundläggande utbildning i civilt försvar och krisberedskap för att säkerställa att alla aktörer har den kunskap som krävs för att kunna bidra till totalförsvaret.

Nyckelaktörer i Sveriges Totalförsvar

Sveriges totalförsvar bygger på samverkan mellan ett stort antal aktörer, var och en med sina specifika ansvarsområden och roller. Att förstå hur dessa aktörer samarbetar är centralt för att förstå hur totalförsvaret fungerar.

Försvarsmakten är den mest synliga aktören och ansvarar för det militära försvaret. Enligt Försvarsmakten är deras uppgift att försvara Sverige och våra allierade mot väpnat angrepp. Men Försvarsmakten har också en viktig roll i att stödja det civila samhället vid allvarliga kriser, även när dessa inte är militära till sin natur.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är den centrala samordnande myndigheten för det civila försvaret. MSB arbetar med allt från krisberedskap och skydd mot olyckor till cybersäkerhet och information till allmänheten. Genom sitt arbete med att utveckla utbildningar, övningar och stöd till andra aktörer spelar MSB en avgörande roll för att hela samhällets beredskap ska höjas. Som värd för Försvars- och säkerhetsakademin, vilket framgår av Folk och Försvars verksamhet, bidrar MSB också till att sprida kunskap och kompetens inom totalförsvarsområdet.

Post- och telestyrelsen (PTS) har ett särskilt ansvar för beredskapssektorn elektronisk kommunikation och post. Som PTS beskriver är operatörers ansvar för att näten fungerar vid kris centralt för hela samhällets förmåga att kommunicera och koordinera sina insatser. Utan fungerande kommunikationer skulle varken militärt eller civilt försvar kunna fungera effektivt.

Kommuner och regioner har en helt avgörande roll i totalförsvaret, särskilt inom det civila försvaret. Som Altinget påpekar har kommuner och regioner viktiga roller i krissituationer och vid höjd beredskap. Det pågår även utredningar för att ytterligare förstärka deras ansvar och förmåga. Kommunerna är ofta första linjens aktörer vid kriser och har ansvar för allt från räddningstjänst och socialtjänst till skolor och äldreomsorg – funktioner som måste kunna upprätthållas även under de svåraste förhållandena.

Privata aktörer och operatörer spelar en allt viktigare roll i totalförsvaret. Stora delar av kritisk infrastruktur – som energiförsörjning, telekommunikationer, livsmedelsförsörjning och transporter – ägs och drivs av privata företag. Deras förmåga att upprätthålla sina tjänster under kriser och deras samverkan med offentliga aktörer är därför avgörande för totalförsvarets funktionalitet.

Akademi och forskning bidrar genom att utveckla kunskap och kompetens inom totalförsvarsområdet. Lunds universitet har forskare som arbetar med olika perspektiv på totalförsvaret inom områden som beredskap, samhällssäkerhet och infrastruktur. Denna forskning är viktig för att kontinuerligt utveckla och förbättra Sveriges totalförsvar baserat på nya hot och utmaningar.

Krisberedskap och Höjd Beredskap: Vad Händer Vid En Kris?

Sverige har ett system med olika beredskapsnivåer som kan aktiveras beroende på hotbilden och situationens allvar. Att förstå dessa nivåer och vad de innebär är viktigt för att kunna agera rätt vid en kris.

Under normala förhållanden arbetar alla aktörer med förebyggande åtgärder och planering för att vara förberedda på eventuella kriser. Detta inkluderar utbildning, övningar, uppbyggnad av beredskapslager och utveckling av planer för hur olika kriser ska hanteras.

När en allvarlig kris inträffar – det kan vara allt från en naturkatastrof eller stor olycka till ett säkerhetspolitiskt hot – kan regeringen besluta om höjd beredskap. Detta innebär att samhället ställs om för att kunna hantera den aktuella situationen. Myndigheter får utökade befogenheter, beredskapslager tas i bruk, och personal kan kallas in för att förstärka kritiska funktioner.

Vid höjd beredskap aktiveras totalförsvarsplikten fullt ut, vilket innebär att medborgare kan kallas in för att tjänstgöra inom både militärt och civilt försvar. Kommuner och regioner får en förstärkt roll i att upprätthålla samhällsviktiga funktioner på lokal nivå och att ta hand om befolkningen.

För den enskilda medborgaren innebär höjd beredskap flera saker. Det kan bli begränsningar i tillgången till vissa varor och tjänster. Information från myndigheter blir ännu viktigare att följa. Du kan bli inkallad för att tjänstgöra inom totalförsvaret baserat på din kompetens och förmåga. Och framför allt blir din egen beredskap avgörande – har du tillräckligt med mat, vatten och mediciner hemma? Vet du var närmaste skyddsrum finns? Har du en plan för hur din familj ska hålla kontakt om vanliga kommunikationsmedel inte fungerar?

För att stärka medborgares och myndigheters förmåga att hantera kriser erbjuder MSB avgiftsfria webbkurser inom krisberedskap. Dessa kurser är ett utmärkt sätt att öka sin kunskap och förståelse för hur samhället fungerar under kriser och vad man själv kan göra för att bidra.

Totalförsvar 2025-2030: Investeringar och Framtidsplaner

Sverige står inför en av de mest omfattande satsningarna på totalförsvar sedan kalla krigets slut. Planeringsdokumentet "Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030", som Försvarsmakten beskriver, utgör stöd för alla aktörer inom totalförsvaret och ger vägledning för den kommande perioden.

Den kanske mest anmärkningsvärda siffran kommer från regeringsrapporten "Civilt försvar mot 2030", som uppskattar att förslag för att stärka det civila försvarets förmåga kommer att kosta uppemot 27 miljarder kronor årligen från 2026 till 2030. Detta är en massiv investering som visar hur allvarligt Sverige tar hotet mot vår säkerhet.

Dessa investeringar kommer att riktas mot flera prioriterade områden:

Skyddsrum och befolkningsskydd: Många av Sveriges skyddsrum behöver renoveras och uppdateras. Nya skyddsrum behöver byggas, särskilt i områden där täckningen är låg. Varningssystem måste moderniseras för att kunna nå hela befolkningen snabbt och effektivt.

Försörjningsberedskap: Beredskapslager av livsmedel, mediciner, drivmedel och andra kritiska varor måste byggas upp. System för att kunna upprätthålla produktion och distribution även under krigstid måste utvecklas.

Kommunikation och IT-säkerhet: I en modern konflikt är cyberattacker en central komponent. Sveriges digitala infrastruktur måste skyddas och förmågan att upprätthålla kommunikationer även vid avancerade angrepp måste säkerställas.

Sjukvård och räddningstjänst: Förmågan att hantera stora mängder skadade vid en konflikt måste byggas upp. Detta inkluderar både materiel, utbildning och planering för hur sjukvården ska kunna skalas upp vid behov.

Transport och logistik: Förmågan att transportera trupper, materiel och försörjning även under svåra förhållanden är avgörande. Detta kräver investeringar i både infrastruktur och fordon.

En central utmaning som rapporten "Civilt försvar mot 2030" lyfter är balansen mellan militärt och civilt försvar. Historiskt har det militära försvaret ofta prioriterats i försvarsbudgeten, men utan ett fungerande civilt försvar kan inte heller det militära försvaret fungera. De 27 miljarderna årligen till det civila försvaret är ett försök att skapa denna balans och säkerställa att båda delarna av totalförsvaret utvecklas parallellt.

En annan utmaning är finansieringen. Även om 27 miljarder kronor är en stor summa, måste dessa medel fördelas mellan ett stort antal aktörer och behov. Prioriteringar måste göras, och det krävs effektiv samordning för att säkerställa att pengarna används där de gör mest nytta.

Utbildning och Kompetensutveckling: Hur Du Kan Stärka Din Beredskap

En av de viktigaste faktorerna för ett starkt totalförsvar är kunskap. Ju mer människor vet om krisberedskap, totalförsvar och hur samhället fungerar under kriser, desto bättre kan vi hantera utmaningarna när de uppstår. Lyckligtvis finns det idag många möjligheter för dig som vill lära dig mer.

MSB:s webbkurser är en utmärkt startpunkt. MSB erbjuder avgiftsfria webbkurser riktade till personer som arbetar inom civil beredskap, men många av kurserna är öppna för alla som är intresserade. En särskilt relevant kurs är "Civilt försvar och krisberedskap - en introduktion", som är tillgänglig för alla aktörer inom totalförsvaret och ger en grundläggande förståelse för området.

Försvarshögskolan erbjuder mer avancerade utbildningar inom totalförsvar. Dessa riktar sig främst till personer som arbetar professionellt inom totalförsvarsområdet, men de visar också på den bredd och djup som finns inom ämnet.

Folk och Försvar driver Försvars- och säkerhetsakademin, som fokuserar på samhällets säkerhet och civilt försvar. Deras utbildningsprogram riktar sig till beslutsfattare och professionella inom området och bidrar till att bygga nätverk och sprida kunskap.

Universiteten bidrar genom forskning och utbildning. Lunds universitet har forskare som ger olika perspektiv på totalförsvaret inom områden som beredskap, samhällssäkerhet och infrastruktur. Denna forskning är inte bara akademiskt intressant – den bidrar till att utveckla praktiska lösningar för att stärka Sveriges totalförsvar.

Men utbildning behöver inte bara vara formell. Det finns mycket du kan göra på egen hand för att stärka din och din familjs beredskap:

• Skaffa hemmalager: Ha minst en veckas mat, vatten och nödvändiga mediciner hemma. MSB:s broschyr "Om krisen eller kriget kommer" ger konkreta råd om vad du bör ha hemma.

• Lär dig första hjälpen: Grundläggande kunskaper i första hjälpen kan rädda liv vid en kris.

• Ta reda på var skyddsrummen finns: Vet du var närmaste skyddsrum finns och hur du tar dig dit?

• Gör en kommunikationsplan: Hur ska din familj hålla kontakt om mobilnätet inte fungerar? Bestäm en mötesplats och alternativa sätt att kommunicera.

• Engagera dig: Det finns många frivilliga organisationer inom försvaret och räddningstjänsten som välkomnar nya medlemmar.

Kunskap är makt, och i fråga om krisberedskap kan kunskap bokstavligen vara skillnaden mellan liv och död. Genom att utbilda dig själv och din omgivning bidrar du till att bygga ett mer resilient samhälle.

Sammanfattning och Vägen Framåt

Sveriges totalförsvar står vid en vändpunkt. Efter decennier av nedmontering och nedprioritering byggs nu både militärt och civilt försvar upp igen i snabb takt. Med investeringar på 27 miljarder kronor årligen i det civila försvaret och tydliga planer för perioden 2025-2030 visar Sverige att vi tar vår säkerhet på allvar.

Men som vi har sett genom denna guide är totalförsvaret inte bara en fråga för regeringen, Försvarsmakten eller MSB. Det är ett gemensamt ansvar som kräver hela samhällets engagemang. Enligt Totalförsvarskunskap.se omfattar totalförsvaret olika aktörer och hela samhället – från myndigheter och kommuner till företag och enskilda medborgare.

Varje medborgare mellan 16 och 70 år omfattas av totalförsvarsplikten. Detta är inte bara en juridisk skyldighet – det är också en möjlighet att bidra till något större än oss själva, att vara en del av försvaret av vårt land och vårt samhälle.

De kommande åren blir avgörande. Investeringarna måste göras klokt och effektivt. Samverkan mellan militärt och civilt försvar måste stärkas. Kommuner och regioner måste få de resurser och befogenheter de behöver. Privata aktörer måste integreras bättre i totalförsvaret. Och inte minst: varje medborgare måste få den kunskap och de verktyg som krävs för att kunna bidra.

Så vad kan du göra?

1. Utbilda dig: Ta del av MSB:s webbkurser och annan information om krisberedskap.

2. Förbered dig: Se till att du och din familj har en grundläggande krisberedskap hemma.

3. Engagera dig: Överväg att engagera dig i frivilliga försvarsorganisationer eller andra beredskapsinriktade verksamheter.

4. Sprid kunskap: Prata med din familj, dina vänner och dina kollegor om krisberedskap och totalförsvar.

5. Var uppmärksam: Följ utvecklingen inom totalförsvarsområdet och var beredd att bidra om samhället behöver dig.

Totalförsvaret är vårt gemensamma försäkringsbrev för framtiden. Genom att alla tar sitt ansvar kan vi bygga ett samhälle som är resilient nog att hantera även de svåraste utmaningarna. Sverige har gjort det förut, under kalla kriget och tidigare konflikter. Nu måste vi göra det igen – men den här gången med moderna hot, modern teknologi och en modern samhällsstruktur.

Framtiden är oviss, men en sak är säker: ett starkt totalförsvar är vår bästa garanti för att kunna möta de utmaningar som väntar. Och det börjar med dig.